Älskar mitt gamla slagbord, visserligen är det inte så gammalt för mig ännu, ett par år endast. Men det sägs ha ca 100 år på nacken. Det är så vackert men jag kan ju inte sticka under stolen med att det gör oss påminda om sin ålderdom. Gingligt & dant men det är ju lite charmen med det i och för sig.
Före det att bordet hamnade i vårt kök har det stått i ett växthus i Höganäs, tror inte de använde det så tätt i slutet. Nu slits det på dagligen, familjen & vänner fikar & äter vid det flitigt!
Det börjar nu bli dags för ännu en genomgång, slå till alla trä-pluggar och stabilisera upp det. En gammal klenod behöver mycket kärlek.
Bordet är inte ihop monterat med en enda skruv, endast träplugg, kilar & lim. På bordsskivan är 8 grova järnspikar islaget på vardera sida som är en fin detalj. En liten stämpel är ingraverad i ena bordskanten som säger "no2 PIS". Vi gissar att det innebär nr i tillverkningen och en signatur.